Korsord

”Jaså, du konstruerar korsord?! Vad spännande! Hur går det till?”

Jag får ofta dessa frågor, och om jag ska fatta mig kort, svarar jag:
Visst är det spännande. Något – jag vet ej vad – har drivit mig till denna syssla, även om den orsakar mig många sena nätter. Själva hantverket, då? Tja, det är egentligen inte så märkvärdigt. Noggrannhet krävs, förstås. Och lust att utforska vårt språk. Men vissa delar av konstruerandet är rentav oglamorösa, faktiskt.
Men när jag nu har möjlighet att vara mer utförlig, kan jag berätta lite mer om det hela. 

En kopp kaffe och ett svårt korsord ska det vara!

Hur det började

För ca två  år sedan föll mig tanken in att jag skulle prova att konstruera korsord. Innan hade jag gjort några enkla krypto till en tidning jag gör inför varje jul åt de körer jag leder. Det slog mig varje gång vilken rolig utmaning detta innebar. Och nu tog jag mig slutligen i kragen och gjorde ett par bildkryss på temat ”Sista ordet”. Temat var Vad kända och okända människor sagt på sin dödsbädd och är ett bra mycket mer underhållande ämne än man kan tro! Dessa skickade jag in till ett antal veckotidningar med frågan Hur blir man korsordskonstruktör? bifogad.
Vissa svarade raskt med ett ”Tack, nej!” men Bonniers Lyckokryss svarade och gav mig chansen att provkonstruera, för att på så vis kvalificera mig för vidare uppdrag. Hemmets Journal följde därpå. Och plötsligt befann jag mig vara konstruktör med stadiga uppdrag.
Share on Facebook Share on Twitter

Hur går vävandet till?

Det brukar börja med att jag hittar en bra bild som på ett eller annat sätt lämpar sig. Den placerar jag in i ett storrutat papper. All konstruktion gör jag nämligen på gammalt sätt, med blyertspenna, radergummi, linjal och Tipp-Ex. Helt nyligen har jag emellertid fått ta mig i kragen och lära mig även grafiskt framställande med datorprogram. Men ännu börjar det alltså med en handskriven kladd.
När ”gulingarna” (orden som utgör lösning till bilden) är påhittade skriver jag in dem i rutmönstret där jag tror de passar in bra. Sedan börjar pysslandet med att hitta ord som går in. Jag och många andra konstruktörer undviker i största möjliga mån att lägga in udda ord, konstiga hamnstäder i Algeriet, latinska växtsläkten o. dyl. Ibland kan man tillåta sig några ord utanför språkets allfarvägar, men då ska dessa gå att slå upp i t ex Nationalencyklopedin.
Som konstruktör har man också ambitionen att få en väv som också är så öppen som möjligt; med det menar jag att det inte bör bli för många nyckelrutor och därmed för många en-, två- resp. trebokstavsord. Och hörnet längst ned till höger vill man gärna ha fri från rutor som uppenbart ”blivit över” i konstruktionen.

När väven är klar börjar som sagt klurandet på bra nycklar, dvs ledtrådar. Vissa ger sig själva, andra känner man har potential men kräver längre tankemöda och finputs. Ständigt fightas man med kravet att nycklarna måste hållas korta, eftersom rutorna inte kan ta hur många bokstäver som helst. Mina tenderar definitivt att bli för långa. Därför är det roligt att kunna skicka in ett korsord med en och annan riktigt kort, men bra nyckel emellanåt. Som denna, som satte myror i huvudet på många nyligen: nyckeln är "Å I O" och lösningen är på fyra bokstäver. Svaret? ÖSAN (som är en å i O-län!). Som synes är det, till konstruktörens glädje och krysslösarens förvirring, kutym att svenska korsordsnycklar skrivs med versaler. I de länder där kryssnycklarna skrivs med gemener går således konstruktörerna miste om en möjlighet att öka klurighetshalten.

När allt är färdigt, renskriver jag krysset för bättre läsbarhet och postar det på vanlig snigelpost, alternativt e-post. Det hamnar efter hand hos en anställd på tidningen som omvandlar min handskrivna version till datorgrafik (och det ska lösaren vara glad för; ni skulle se min handstil!). Därefter provlöser någon eller några på tidningen krysset. Då kan det hända att förlaget får ta mig i örat för t. ex. en haltande formulering, eller i värsta fall faktafel. Men jag ska då säga till mitt eget försvar, att det sker sällan. En korsordskonstruktör måste kolla och dubbelkolla allt mot uppslagsverk, ordböcker m m. Det ska som sagt gå att slå upp i, förutom NE, också Svenska Akademins Ordlista (SAOL).

  Men ibland blir det alltså fel ändå. Till ordet ARABISKA hade jag satt nyckeln ÄR KIOSK, övertygad som jag var att ordet är just ett arabiskt låneord. Och jag skickade in utan att kolla upp det...varpå jag blev varse att det är ett turkiskt låneord. Det svider att ha släppt igenom ett fel, men därefter blir man ännu noggrannare.

Share on Facebook Share on Twitter
Korsord,www.arkaisk.se,Johan Gustafsson
Share on Facebook Share on Twitter

Svårt eller lätt?


För att konstruerandet skall kännas roligt och utmanande vill jag få göra ett kryss som är svårt. Med det menar jag att nycklarna (ledtrådarna som står i rutorna framför de rutor lösaren ska fylla i) får lov att hålla en viss klurighetsnivå. Det kan också innebära att själva lösningarna består av ord som inte är direkt vardagliga. Detta är dock inte en nödvändighet för att krysset ska bli roligt att lösa, det kan t o m vara tvärtom. Utmaningen för en konstruktör ligger i att hitta finurliga nycklar till ord som de flesta känner till utan lexikon i hand. Man jagar den där
AHAAA-känslan hos lösaren som både är positiv och lite retsam. ”Hur kunde jag missa den lösningen?”
Drivkraften för mig är få göra ett kryss som jag själv skulle vilja lösa.

Det går inte att undvika helt att generera ord av det ovanligare slaget bland lösningarna ibland. Jag vet inte hur andra konstruktörer arbetar, men själv kör jag helt på känn och ser vad som händer. Detta är också det roligaste momentet i mitt tycke, eftersom man ser krysset växa fram nästan som av egen vilja. Om jag ger mig katten på att få in t ex "Korpilombolo", påverkar det omgivningen i flera led. Skötebarnen kan därmed bli rejäla sorgebarn eftersom man kan "måla in sig" ibland; enda vägen ut är att riva upp väven och försöka igen. Har man tagit några duster med sitt kryss, uppstår en förälder-barn-relation och det är med lätt bävan man skickar in sitt ”barn” till redaktionen.

En extra krydda är att få uppdraget att konstruera ett kryss med tema. Bilder och ”gulingar” kan vara givna av redaktionen på tidningen, men sedan är det upp till mig att försöka få in mer ord kring temat i själva väven. Efter några dagars slit kan det hända att man har glädjen att renskriva ett kryss med många temaord lite varstans. Då tillåter jag mig att vara lite mallig.
 
Gulingar överlåts ibland på konstruktören. Det innebär ett tankearbete som kan spänna över veckor. Jag funderar i bilen, på arbetet, innan jag ska somna och, säkerligen, under själva sömnen. Att träffa rätt är en skön känsla. Ett exempel: Hemmets Journal beställde ett kryss med en bild på en massa brandsläckare. Mycket grunnande senare small det till: "BUNKRAT FÖR LÅGSÄSONGEN".





Upp
Share on Facebook Share on Twitter
Share on Facebook Share on Twitter

”Tappade” nycklar


Arbetet med nycklar är något som i värsta fall är lönlöst. Det som jag kan uppfatta som en nyckel full av klurighet och humor, motsvarar  inte alltid tidningens  uppfattning om svårighetsgrad. Här följer några exempel på nycklar som (välförtjänt?) gått i graven:
TYPISK MARKANLÄGGNING=VÄVERI
(Marks härad i Västergötland är känt för sin textilindustri, men tydligen inte tillräckligt känt)
ANDREPOL=ENE
(Här ville jag locka bort lösaren till den berömde ingenjören som försökte nå en POL med luftballong - låt vara att han stavade sitt namn Andrée, men ändå…) Den rätta lösningen skulle syfta till att ENE är ANDREs motpol. Inte så glasklart, kanske.
MADAME BLOD=KAPTENSKA
(Madame Flod i Hemsöborna känner väl de flesta till, och om nu kapten Blod har en hustru, torde hon kunna gå under benämningen ovan. Tyckte jag.)
Share on Facebook Share on Twitter
Share on Facebook Share on Twitter

Långsökt...?

Det händer att jag får mina nycklar bedömda som ”långsökta”. Visst kan det hända ibland att det stämmer. Överlag märker jag dock att samma nycklar kallas ”kluriga” av andra lösare.
Döm själv av följande exempel:

DUKTIG REPSLAGARE?

Frågetecknet efter nyckeln ska indikera att det handlar om en språklig knorr. Det är rätt vedertaget inom kryssmakeriet.
Ska vi hjälpa till än mer med associationerna, kan vi lägga till ett par ord:

DUKTIG REPSLAGARE PÅ BANA?

Vissa börjar nu associera ännu mer till repslagaryrket genom ordet BANA (repslagarbana är ju ett vedertaget begrepp). För andra är det en
hjälp åt det rätta hållet. BANA finns ju också i järnvägssammanhang, t ex i ordet TÅGBANA. Nu börjar det klarna; det är nog en ordlek! REP och TÅG är ju synonymer. Och den där Gustafsson brukar ju vara lite putslustig, göteborgare som han är till börden…
Jodå, svaret blir TÅGMÄSTARE.

Lägger man in sådana här nycklar – och det gör jag så gott som alltid i hörnet till höger om bilden i Nya Mästarkrysset – så får man vara lite mer generös med nycklar till ord som korsar TÅGMÄSTARliknande ord. Då har man en rimlig chans att klara av de långsökta, förlåt, kluriga nycklarna även om man inte delar min uppfattning om vad som är roligt och utmanande.
Share on Facebook Share on Twitter
Share on Facebook Share on Twitter

”Metanycklar”

Med detta menar jag något som jag omhuldar särskilt mycket själv och som jag gärna skulle vilja ha med oftare i mina kryss, om det inte vore för att de är svåra att hitta på och dessutom skulle kunna gå lösarna på nerverna om de var för frekventa.
Vad det handlar om är nycklar som handlar om korsordet självt, kan man säga. Några exempel:
Ledtråden LÖSNINGEN SKA IN JUST DÄR ska ha lösningen NEDAN.
GAV DU UPP NU? ska bli AHA. Förhoppningsvis gav ju lösaren upp ett ” aha!” när tioöringen föll ned. Lösningen är således kopplad till själva tankemödan med nyckeln.

En bild placerad i kryssets centrala delar, föreställande en man med ciggen i högsta hugg, får gulingen EN RÖKARE MITT I KRYSSET.

Inte alla gillar sådant här. Det anses av vissa som onödigt långsökt eller bara flummigt. Men betydligt fler uttrycker för mig sin uppskattning av metanycklarna, för det kan vara välgörande för dem som börjat tröttna på de rutinmässigt konstruerade kryssen där man lärt sig konstruktörens tankevägar med tiden.
Share on Facebook Share on Twitter
Share on Facebook Share on Twitter

”Är du en gammal man med glasögon?”

Det händer att jag får mejl ibland där man ställer den ovanstående frågan, så jag reder ut den och några andra här:

Nja, glasögon har jag visserligen, men jag är väl inte så värst lastgammal än. Jag är fortfarande babypappa.
Konstruktörer av korsord förutsätts vara akademiker, och det stämmer ju faktiskt i mitt fall. Men jag är musikdirektörsutbildad, så det räknas nog inte.
En massa uppslagsverk står på hyllorna hemma, och mycket läsande blir det. Det händer t ex ofta att jag snor min äldste sons Kalle Anka.
Share on Facebook Share on Twitter

Kortfilmer om korsord

Jo, mot förmodan har jag faktiskt hittat några som handlar om korsord.
Vissa har engelskt tal.
Share on Facebook Share on Twitter

Michael A. Charles har gjort denna subtila, fejkade intervjufilm om en man med det minst sagt märkliga yrket "korsordsbläckare". Hans oglamorösa arbete består i att fylla i de svarta rutorna i korsord...

 
Share on Facebook Share on Twitter

Nästa är en sketch ur det populära engelska humorprogrammet "The Two Ronnies". Här är det två brittiska gentlemän som fördriver den trista tågresetiden med att lösa korsord.

  
Share on Facebook Share on Twitter

Hjärngympa på nätet


Kolla in korsord, bildkryss, sudoku och annan hjärngympa som du kan ladda ner eller lösa interaktivt - helt gratis!
www.hjarngympa.se.

Share on Facebook Share on Twitter
 
Share on Facebook Share on Twitter
 
Share on Facebook Share on Twitter

Konvent

Klicka för att zooma in
för korsordsmakare i Linköping 2012. Undertecknad 3:e från höger, längst fram.
Hemmets Journal,www.arkaisk.se,korsord,Johan GustafssonI Hemmets Journal har jag fått förtroendet att bidraga med ett kryss i den svårare klassen; Nya Mästarkrysset. Det publiceras varannan vecka.
Tidningen är en svensk veckotidningsklassiker som alltid satsat på bra korsord. Några av deras konstruktörer är ”legendarer”.
Lycko-Kryss,Bonniers,www.arkaisk.se,korsord,Johan GustafssonLycko-Kryss är Bonniers svåraste krysstidning och är full av utmaningar för dig som gillar att klura på knepiga formuleringar och att lära dig nya saker.
Här brukar jag göra kryss som 20 frågor, Namn med historia etc.
Numret på bilden här bredvid  innehåll en intervju med undertecknad (som du kan se på sidan "Saxat" i menyn till vänster!)
Hjärngympa

Folk chattar om korsord...

och här kan du se exempel på sådant som förbryllat en del lösare.


"Fuga manus"© Johan Gustafsson 2016den 9 februari 2017